Jag låg på sängen, du var bredvid mig. Vissa saker är lätta att ta för givet. Speciellt det man har eller människor man älskar och det som är bra i livet. Det är lätt att man glömmer varandra, det är lätt att man drömmer om annat. Sånna stunder man tvivlar och allting känns skit är det lätt att man glömmer att stanna, och tänka efter, frågor och svar, finns det någonting kvar? alla dåliga dar. Känns det rätt, vi två det vi har blir det någonsin bra? Brinner lågan för svagt? Vi har nått en punkt där man antingen satsar allt eller bryter helt. Men jag ger inte upp det vi har, du och jag, det vi byggt ihop, det betyder mer. Det vi har tillsammans är allt jag vet. Alla gånger vi lovat oss aldrig mer. Alla packade väskor, löften, förlåt, alla bråk. Alla kalla spel. Alla dörrar vi slängt igen, allting bra som för stunden känns länge sen. Alla gånger vi lovat varandra att vi drar och aldrig någonsin mer kommer hem igen.